Nu är vi hemma igen, efter en toppen semester. Man brukar ju säga borta bra men hemma bäst, men inte längre, nu är hemma bra men borta bäst. Det värsta är att man blir så bortskämd, och man bara vill ha mer....
Myser på mormor och morfars härliga balkong. Och vilken utsikt vi hade...
Snabbare morfar, snabbare. Fast det går i snigelfart bara kiknar man av skratt.... Mera morfar!
Mormor och Morfar hade hittat en hemlig strand där vi kunde leka bland alla stenar och den uråldriga stelnade lavaströmmen.
Sandmonstret anfaller... Det var flera i vårat lilla sällskap som sen blev insmorda i lenaste lavasand av ovanstående.
Vi fiskar, morfar är nog den roligast fiskaren man man tänka sig.
Titta nu djupt ner i hinken!
Lite av fångsten...bla krabbor, sjöstjärna, räkor, fiskar och snäckor. Sjöstjärnan kändes väldigt exotisk.
Den stolta fiskaren gav oss fler smakprov på sin fångst.
Sötnosen....
Atlas tyckte det var så härligt att leka på balkongen.
Mamma och pappa kunde inte låta bli att köpa en klänning till Olivias utklädningslåda. Och tillhörande skor, och... en hårklämma på söndagsmarknaden.
Kolla vad nöjd Olivia ser ut nu när hon landat från stranden, i mormors säng med sagoläsning.
Atlas blir så rädd att han nästan kissar på sig när storasyster berättade om häxan som bor i tornet ovanför lägenheten.Huuvaligen... Det var jätte läskigt!
Det blev dock en hel del vaggande på balkongen, då skrutten fick 3 dagars feber. Pappa var dock inte så dålig han heller, han skaffa ögoninflammation.
Men vi var inte sjuka, vi bara busa mest!
På tenneriffianska lekplatser hade dom konstiga metall klätterställningar och gungor som du-vet-vem inte kunde låta bli att klättra omkring på.
Nu för tiden är det stora syster som är bäst på att ta hand om Atlas.
Vi kommer att sakna dig Tenneriffa.
