Äntligen är våren här. Vad vi har längtat! Var och letade blommor förra veckan med pappa till mammas födelsedag men vi hitta inga. Men nu i helgen här de kommit fram minsann.
Vad jag längtat. Vi är 2 goa ungar som heter Olivia & Atlas och bor i Västertorp i Stockholm. Vi är 6 och 2 år gamla, och hittar på en massa bus. Här kan ni följa våra upptåg och vårt spännande liv som barn i stan!
Äntligen är våren här. Vad vi har längtat! Var och letade blommor förra veckan med pappa till mammas födelsedag men vi hitta inga. Men nu i helgen här de kommit fram minsann.
Vad jag längtat.
Ja, då var jag hemma igen. När mamma låg på sjukhus passa jag på att rymma hemifrån. Jag drog till teneriffa. Som ni ser gick det ingen nöd på mig, utan passa på att skämma bort och unna mig, på lyxigaste vis.....
Fast en bad hairday kan ju alla ha...
Toaletten var upptagen hela tiden, så jag beslöt mig föratt inhandla en ny, och installera den i köket, tillgänglig för alla ;)
Väldigt goda apelsiner hade de, och extra goda blev de när jag kunde sitta i solen och äta dem, och veta att hemma i Sverige gå alla och fryser ute i snön.
Tråkigt, nä det hade jag ju inte tid att ha, 2 veckor går alldeles för fort här...
Härligt att bada, sola och ha det alldeles underbart.
Sen hade vi dansparty på kvällarna! Vi röjde som tusan!
Åh tänk va härligt, på onsdag kommer syrran hem från Teneriffa. Jag längtar. Jag ska hitta på en massa bus när hon kommer, så jag övar mig hela tiden. Här prövara jag att blåsa såpbubblor, och jag blir galen när det inga bubblor kommer när jag äter på pinnen. Hur gör man igentligen?!?
När hon legat inne några dagar så var hos så pass pigg att hon orkade gå en vända med rulatorn. Men hon var rätt groggy, som det kanske syns på bilden.Det är svårt att tro, men de släppte faktiskt hem mamma från sjukhuset idag. En trött, glad, gråtandes mamma kom hem till mig. Syrran vet ju inte ens om dramat med mamma, då hon är på Teneriffa och solar, och vi vill ju inte förstöra hennes semester. Ja om det är någon som missat så fick mamma åka till sjukhuset i söndags vid 5.30 på morgonen. För då hade pappa och jag fått nog. Mamma trodde hon hade magsjuka och vägra åka till något sjukhus, då de bara skulle skratta åt henne. Men till sist gav hon med sig, då kunde hon knappt gå längre.
De på sjukhuset trodde ju direkt att det var blindtarmen, och medan jag sprang runt i korridorerna och försökte hålla pappa sysselsatt, skrev de in mamma på kirurgen.
Sen fick hon massa morfin, och blev dit körd.

Men det var ett rätt trist ställe det där, så jag och pappa åkte rätt fort därifrån och lämnade mammsingen. Men det gick rätt bra.
Sen var det undersökningar hela dagen för mamma, medan jag och pappa hitta på mycket trevligare saker. De kom i allfall fram till blindtarmen, och hon blev opererad. Tyvärr, var det inte bara blindtarmen som spräckts, utan var och varbölder i buken, samt en inflammerad tjocktarm, så de var tvungna att ta en bit av den också. Så i stället för en liten op. blev det en stor.
I vilket fall som helst är mamma hemma igen. Jag har blivit stor kille och har slutat amma.
( Vilket är tur, för av mammas medicin ser man bilar och dinosaurier inomhus, och inte hon med det, dinosaurier knölar ihop tidningspapper i stora högar och stökar ner ) , när de vill inte jag vara med om.
Men jag är ju pappas kille nu, så vi får väl se om vi får någon användning av den där mamman….

Åh ballonger i massor fick han också.
Äntligen börjar det bli ljusare på morgonen. Så här fint kan det vara i huvudstaden på morgonkvisten ibland.
God fortsättning!
Ja då går min lillebror, inte så långa bitar än, men jag och Atlas övningsgår, när mamma och pappa inte ser. För de tycker att det är för tidigt, han är ju inte ens 10 månader än.
Kom igen nu lillebror! Jag är hans hejarklack, även om han inte behövt någon, då han är korkad nog att ställa sig upp och försöka gå hela tiden, även om han drutta på ändan var tionde sekund!
Vi var på kryssning i helgen, en födelsedags pressent till pappsen. Där var det väldigt bra matta att gå på, då den var mjuk och ändå stabil. Sen fanns det ju en och annan bock att luta sig mot när man blev trött.
