Äntligen börjar det bli ljusare på morgonen. Så här fint kan det vara i huvudstaden på morgonkvisten ibland.Vi är 2 goa ungar som heter Olivia & Atlas och bor i Västertorp i Stockholm. Vi är 6 och 2 år gamla, och hittar på en massa bus. Här kan ni följa våra upptåg och vårt spännande liv som barn i stan!
Oj va tiden går...
Äntligen börjar det bli ljusare på morgonen. Så här fint kan det vara i huvudstaden på morgonkvisten ibland.Pust...
God fortsättning! Här slås vi mot sjukdommarna, helt hopplöst. Men i vilket fall som helst, mamma har börjat sin skola, jag passar Atlas, eller var det pappa som passa Atlas nu för tiden och jag går på dagis?!? Så var det nog. Vi har haft en lång och mysig lång ledighet tillsammans här i jul i allafall.
Jag ser till att brosan borstar tänderna, så han inte blir lika jobbig som jag när det gäller tandborstningen...men han är rätt krvävande, han styr och ställer med mig hela tiden! mamma och pappa verkar inte palla mera. Nu är vi riktigt trötta på vintern och alla kläder, och hoppas att våren ska komma riktigt snart.
Titta vem som går! Kryssningen! Och sist men inte minst akuten!
Ja då går min lillebror, inte så långa bitar än, men jag och Atlas övningsgår, när mamma och pappa inte ser. För de tycker att det är för tidigt, han är ju inte ens 10 månader än.
Kom igen nu lillebror! Jag är hans hejarklack, även om han inte behövt någon, då han är korkad nog att ställa sig upp och försöka gå hela tiden, även om han drutta på ändan var tionde sekund!
Vi var på kryssning i helgen, en födelsedags pressent till pappsen. Där var det väldigt bra matta att gå på, då den var mjuk och ändå stabil. Sen fanns det ju en och annan bock att luta sig mot när man blev trött.
Tur för atlasen att han har en syrra, så vi slipper bo på akuten. Den här gången gick det bra, men i torsdags kväll var inte lyckan total när han åt upp julgransglittret. Kork ungen fick åka till akuten och se om docktorn trodde det var någon fara, men de såg inga glitterstjärnori halsen på han, så de trodde han ätit upp dem, men han fortsatte skrika, och 20 timmar senare kräktes han upp dem, så de hade nog fastnat längre ner i halsen.

Vi hade det rätt mysigt på kryssningen. Vissa pussades, andra var mest intresserade av godiset...
Trollen i Mullsjö
Ja då har hela denna vecka gått utan vi lyckats uppdatera. Vi skulle på sjukdommarna som morfar smitta oss med ;) Men nu är vi på bättringsvägen igen.
Här hälsa vi på hos kuslingarna. Och denna Viggo, hur kan någon så liten ha så mycket hår. Hans mamma har till och med fått klippa bort en lång bit. Då ligger jag i lä...
Jag och Emilia tog en ridtur på hästen Hästis....
Ett monster in och ett monster ut...
Sötisens små gryn...
Men så här glad är han när han lyckats...


Sos, är ni där? Jag är kille och jag sjuk. HJÄLP!!!!
Här hälsa vi på hos kuslingarna. Och denna Viggo, hur kan någon så liten ha så mycket hår. Hans mamma har till och med fått klippa bort en lång bit. Då ligger jag i lä...
Jag och Emilia tog en ridtur på hästen Hästis....
Ett monster in och ett monster ut...
Sötisens små gryn...
Det lilla trollet trollar sig lite väl mycket tycker mamma och pappa...
Men så här glad är han när han lyckats...

Sos, är ni där? Jag är kille och jag sjuk. HJÄLP!!!!Grattis Pappa!
I går fira vi farsdag. Vi fira med att baka pepparkakor till han.Som ni ser åt vi barn ingen deg eller kakor, däremot fick så pappa fick ont i magen.
Undra varför!!!
Ja vi åt nästan ingenting.... det lilla kan ju ändå inte räknas ;) Ingen såg ju!!!
Vi dekorera kakorna till fina farsdagskakor.....En liten äckel unge säljes!
Nu på morgonen har Atlas vart vidrigt äcklig.
Någon av katterna hade kräkts i natt, och den som först ska se detta är vår lilla gris, eller rättare sagt, vårt stora svin Atlas. Katterna har ju en förmåga att kräkas långa korvar, när de kräks.
Och när mamma kommer in i stora rummet, och tittar efter vad Atlas sitter och tuggar på kan ni ju gissa på vad!!! ( detta ger rysningar längst hela ryggraden)
Så om det är någon som är sugen på en äckel unge, så ligger han ute på blocket idag!!!
Första snön.
Och så kom den första snön. Inte mycket, men fullt tillräckligt för att kunna åka pulka, och kasta snöbollar på mamma och pappa. på atlas kasta jag en rakt i huvudet, men det var för att det storma det så mycket att man var tvungen att ha mössan över ögonen, och känna sig fram.Hemma från härliga Teneriffa

Som den livsnjutarfamilj vi är, har vi vart och hälsat på i Teneriffa igen. Vi lämna dock hemma vår stackars pappa, så han kunnde jobba mera, så vi får råd att åka snart igen. Här kommer lite bilder från vår semester. Och ja, det är väldigt synd om oss just nu som måste bo i Sverige, höst och rusk, när man kan ha sol och bad istället! Atlas gallskriker just nu, så jag måste gå, men bilder säger ju mera än 1000 ord säger de!









Prenumerera på:
Inlägg (Atom)














Och efter det städa vi....
Vi dansa...
Jo vi gjorde allt för att göra pappa glad, och se så glad han var. 



